TENS / SmärtlindringTENS – TRANSKUTAN ELEKTRISK NERVSTIMULERINGFörklaringsgrundVid TENS utnyttjas nervsystemets egna smärthämmande mekanismer. Detta sker på två sätt: Högfrekvent TENS bygger på Gate Control-teorin, en hypotes av Melzack & Wall som framlades 1965. De beskrev att aktiviteten i grova, inåtledande nervtrådar (A-beta-fibrer som förmedlar tryck, beröring och vibration) hämmar impulsöverföringen i smärtbanorna redan på ryggmärgsnivå, i första omkopplingsstationen.De grova nervtrådarna har en låg tröskel för elektrisk stimulering och kan därför aktiveras genom stimulering med hudelektroder. Vanligen används en stimuleringsfrekvens på 50–120 Hz. För att försöka förbättra behandlingsresultaten utvecklades en annan form av TENS, s.k. lågfrekvent, akupunkturliknande TENS. Vid lågfrekvent TENS stimuleras motoriska efferenter (A-alfa-fibrer) på muskeln i det smärtande området så att synbara muskelkontraktioner uppstår. Smärtlindring med lågfrekvent TENS sägs uppkomma genom frisättning av kroppens egna, morfinliknande ämnen, endorfiner. Vanligen används en stimuleringsfrekvens på 2 Hz. |
Ladda hem |
